Förvirrade bloggkonsumenter har hört av sig med irrelevant kritik. De fann det märkligt att jag gnällde så på spoilers i förra posten, när jag själv producerar just spoilers i exakt samma blogg som jag använder för att gnälla på spoilers. Kastar jag sten i glashus? Nej, då löper glaset stor risk att krossas, vilket på lite sikt äventyrar hela glashusets uppenbarelse och funktionalitet. Så här tycker jag spoilers funkar, uppsatt i en praktisk tabell:

1.  Det finns inga små spoilers.

2.  Efter tydlig spoilervarning får dock spoilers förekomma fritt.

3.  Det måste erbjudas en rimlig chans att reagera på spoilervarningen.

Mina egna spoliers på den här bloggen anser jag själv är föredömligt spoilervarnade. Varningen står rakt upp och ner i första raden. Sen är det lite luft innan texten fortsätter, det vill säga rimlig chans att avbryta läsandet och surfa vidare annorstädes.