Ja jisses vad det kastades skit på kungahuset i helgen som gick. I mina sociala medier i alla fall. Naturligtvis presenterar skitkastarna ett solitt, om än en smula entonigt, case som det inte är så mycket att orda om. Men valet av tidpunkt tycker jag ändå är märkligt. När det är bröllop händer det ju för en gångs skull nåt kul med kungahuset. Äntligen dras de ut i ljuset och dansar lite för skattepengarna. Det är alla de andra dagarna som är problemet. När de bara sitter inne och tittar på HBO och oroar sig för födelsemärken som vilken Holmströmare som helst. Det är i alla fall då jag som mest känner mig som en elak unge på Skansen som vill kasta smällare ner i järvboet bara för att få den jäveln att göra nåt kul.

Däremot sympatiserar jag fullt ut med de riktigt, riktigt konservativa kritikerna som tycker det är fel att kungabarnen gifter sig med personliga tränare, Paradise Hotel-deltagare och New York-stekare. Nu har alla tre gift sig med snygga, säkert jättetrevliga människor och det är helt enkelt inte rättvist. Att få gifta sig med någon vettig är ju vårt privilegium!

Allt kändes mycket bättre när det fanns en mörkare sida av myntet med att vara kunglig. Visst, du föddes till makt, pengar och berömmelse, men som straff för allt götteri var du tvungen att gifta dig med den Österrikiske arvtagaren Von Snubert läspe och halte. Vad kommer härnäst? Ska de sluta spela glada när de lyssnar på barnkörer och får broderier i present av Närkes landshövding?