Vi har en barnbok hemma med den rafflande intrigen att en tjej som heter Julia flummar runt och sätter sig på olika grejer. Hon sätter sig på en stol och det går bra. Hon sätter sig på en flugsvamp och den går sönder. Sen rullar det på i samma stil. Gott så. Inte det bästa jag läst, men inte heller det sämsta. Men sen sätter hon sig på pottan och det hela tar en mörk vändning.

Allt lugnt än så länge. Julia sitter på pottan. Hon verkar förstå och uppskatta konceptet. Pedagogiskt för den lite yngre läsaren.

Men vad händer på nästa sida? Julia har rest sig och verkar nöjd. Men varför ligger det då tydliga bajskluttar utanför pottan? Bajsade det lilla aset i pottan och kastade ut det på golvet efteråt? Vem fan är Julia egentligen?

Och ingen straffpåföljd blir det heller! För sen går Julia och hennes hunsade halvmesyr till far ut och Julia fortsätter sätta sig på grejer som att inget hänt. Det här är en rubbad historia om ett mycket perverst hem.